Torsdagen den 30 maj.....

Torsdagen den 30 maj hade vi en mysig kväll med Max dagis.Allting började så bra.Vi hade olika stationer där vi skulle göra roliga saker med våra barn.När det var gjort så satt vi oss i gräset och hade picknick.Så mysigt och trevligt.Barnen sprang runt och lekte.Dem klättrade och hade det så roligt.Vi föräldrar och fröknar satt och pratade.Jättemysigt....Sen så händer det.Max ramlar ner från ett staket och bryter sin arm.Bara synen av armen får mig att få tårar i ögonen.Fruktansvärt.Hemskt....Men underbara alla som hjälpte till.Alla som stöttade.Alla som fans till.Ambulansen kom och jag och max fick åka med.Max fick en nalle som vi döpte till "FELIX"...max tyckte ju inte alls som att åka ambulans.Var ledsen hela vägen in även ett tag på sjukhuset.Max klagade inte på smärta.Men han fick en skena och så skulle armen röntgas.Och det var som doktor anade.Den var bruten.Båda stora benen i armen var brutna.jaha vad händer nu tänker vi.Men där hände inte så mycket.Vi skulle upp på avdelning men fanns inget rum till oss.Då började dem snacka om att vi kanske skulle bli flyttad till ett annat sjukhus.Skoja???!!!Men till sisst när vi fick tag i en sköterska så frågade vi om vi inte fick åka hem och komma tillbaka imorgon bitti.Och det gick bra.Timmarna vi var hemma gick bra.max sov för detmesta.Kom tillbaka kl 8;00 och då var det dags för max att förbereda sig för sövning.Detta klarade inte jag.Kim fick ta det.Jag satt på avdelningen och mina tårar bara rann.Min lille kille.Eller store kille ska man väl säga.Allt hade gåt bra.Dem hade dragit rätt armen på honom.Men var tvungna att göra en ny röntgen för att se att det blev bra.Oroliga igen innan vi fick svaret att det såg bra ut.Nu skulle max bara äta och se om han fick behålla maten.Men det gick inte så bra.Men tillsisst så fixade han det och vi var hemma sent på kvällen.Och som ni ser på bilden så mår han bra när vi precis kommit hem från sjukhuset.Men nu när det gått några dagar så har han ont imellanåt.Men fy vad detta gör ont i mitt hjärta.Så mycket man kan gråta.Hur många tårar har man igenligen.Detta har varit tufft men vi ska fixa det med.Vi har haft ett så otroligt stöd från max dagis fröknar,föräldrar,vänner mm...Jag finner inga ord mer än att ni har varit fantastiska.Guld värda<3<3<3...Men nu blickar vi framåt och det kan bara bli bättre.Tack alla änen gång<3<3<3

Vad e det som händer?!?!?!

Vad e det som händer?!?!Allt började med yrsel.Tog en massa prover.Kom fram till att jag hade blodbrist.Tror att det har en orsak.Tar fler prover men hittar fortfarande inte svaret...Tappar halva min kalufs.Och fortsätter tappa hår...Vad händer?!?!E det åldern?!Men så gammal e jag ju inte..:)Snälla ge mig svar?!?!Jag har inte tid med detta nu!!!!!Vad ska jag göra?!Dra ner på tempot?!Nej det vill jag inte!!!Men vad ska jag då göra?!?!Kan det vara stress?!?!Psykisk stress kanske?!?!Snälla snälla snälla jag vill veta vad som händer?!?!För att gå och inte veta kan vara stressigt i sig..... Puss o kram och glöm inte att vara rädda om varandra

Karusellen....

Ja vad säger man om denna förbannade karusell......Kan någon dra ur kontakten...Då undrar ni kanske vad jag menar?!?!Jo det började en helt vanlig kväll när jag satt och tittade på tv.Allt snurrade och när jag skulle resa mig så gick jag som en fyllehund...och så har det fortsatt från och till.Men det blev bara värre och värre...så när jag hade tid över så tog jag mig till en läkare.Blodtryck och EKG var bara bra.Har nog aldrig i mitt hela liv gjort så många övningar hos en doktor.Men iallafall så tog dem en massa prover och mitt blodvärde e lite lågt.Nästa vecka får jag reda på dem andra proverna...Men det e inte bra.E jag uppe och går ett tag så e jag helt slut efter det...STRESS kanske?!?!Men mår bra det gör jag inte...Mycket att tänka på.Skola,jobb,broder och Co.....ja det e för mycket helt enkelt.....Men nu ska jag fortsätta åka karusell ner i soffan med min filt....Ha det bra och var rädda om varandra...lever bara en gång....POK

Ett telefonsamtal....

Tänk så lad man kan bli av ett telefonsamtal.Och råga på allt så e det från kiurgen i Landskrona.Va kan man bli glad för det...JAPP DET KAN MAN....Det e så att jag gjorde en GBP den 11/9-2006 och jag har haft problem från och till men på den sissta tiden så har det bara blivit värre.Så jag tog ju till sist kontakt med en läkare och jag skrev ett brev till Landskrona förra veckan.Och idag ringer läkaren som opererade min make.Han sa att han vill träffa mig så snart som möjligt för att åtgärda detta.Troligtvis ska dem öppna mig igen...Men vad gör man inte för att må bra liksom.Men först skulle han kolla i min journal från karlshamn där jag opererades.Men han ville träffa mig så fort som möjligt.Och jag e så otroligt glad.Tänk det tog inte en vecka så ringde han.Underbart...lite skrämmande kanske men jag vill må bra.Lika bra som min make.Han också gjort denna op för 6 månader sedan...Så nu trallar jag..TRALLALALALA TRALALALA...Med det säger jag POK

Trött trött.....

Jag e så trött så trött så trött...undrar om det kan vara sviterna efter vad som hände i helgen?!?!En otrolig fylla utan sprit...hm...det ni..;)Men det positiva e ju att det e skit billigt.;)Skämt och sidor...jag brukar vara den som säger att man måste lyssna på sin kropp men jag har inte tid....Har en examen som väntar, har ett toppenjobb som jag bara älskar...ja behöver jag säga mer.....Tänk att man kan älska sitt jobb så.......FANTASTISKT.....Har fått veckorna jag ska jobba och var jag ska vara i sommar...SUPER NÖJD!!!!!!Det blir mycket jobb och det gillas!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Jag e ju en grubblare och det vet alla som känner mig....jag blir jätteglad när folk frågar om jag vill vara med att stödja dem med att jag köper något.Och jag blir riktigt glad.Och givetvis hjälper jag dem.Men ibland så känns det som att dem hör av sig bara för att dem vet att jag ställer upp.Nu pratar jag inte om ALLA som frågar....Men ibland känner man sig utnyttjad...eller det e fel???!!!Alla tänker nog inte så så ta inte illa upp!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Som sagt jag sitter och tänker mycket och då tänker jag på en speciell händelse....Tänker inte nämna några namn.....Vi var på kalas en gång och jag tror att Max kan ha varit 2-3 år.Och ja jag vet att jag e över beskyddande mot Max.Många tycker det e jobbigt och det vet jag.Inget jag kan hjälpa.....Som sagt vi var på kalas och det vara något med Max antingen såg jag inte vara han var eller så.Men då sa någon till mig att sluta Malin han e där ute och har roligt.Men då blev jag så arg och röt till den här personen.Och då blev vi så ledsna på varandra men vi pratade inte då men den här personen kom och bad om ursäkt och kramade om mig.Den här personen visade att den personen gjort fel.Det jag vill säga med allt e att det e så fint att kunna erkänna när man gör fel.Sen att vi är lika känsliga så kanske lite i min vildaste fantasi så saknar denna person mig....kanske kanske inte....POK

Max kalas.:))

Helgen som har varit har bestått i att fira Max som blev 4 år i fredags.Att se sin son så glad och nöjd är en fröjd.Han har verkligen tyckt det varit roligt!Han har varit så uppspelt hela helgen.Även dagarna innan han fyllde år.Underbart att se!!!Sen att hans kusin Talla fick komma var också ett plus för honom.Så roligt att se att dem här 6 månaderna dem varit ifrån varandra syntes inte.Dem fann varandra direkt.:)))..........................................Dryga månaden kvar innan stora dagen kommer.:)))EXAMEN!!!!!Kan ni tänka er?!?!?!Jag tar snart examen....Men vad ska man göra då????????Ska man bjuda hem folk eller gå ut eller vad?!?!Jag e såååå glad att jag snart rott det i hamn.Och mina betyg ska vi inte prata om...så jäkla duktig jag e!!!!!!!Tittar på mina flaskor och tänker att jag skulle kanske öppna min ASTI den dagen..hihi...räcker med ett glas.;)Men där e kanske några som vill gratta mig..ni får vara med.;))...............................................Men vad händer mer då?!?!Kanske mycket eller kanske mycket lite.....eller......men något e på gång faktiskt!Remiss till kirurgen e skickad så jag väntar och väntar...nej nej nej det e inte min fot!!!!......................................Jaha då hoppas vi att våren e här nu då!Nä nu måste jag fortsätta...Men en sak undrar jag över.Har ni någon gång gott om en fyllehund utan att ha druckit en droppe.Har hållt på som man druckit flera liter?Inte?!?!Inget kul kan jag lova!Kallar det stress..hm...jag...nej nej nej...har jag för mycket att tänka på kanske?!?!Nej nej nej...Ta det lugnt..nej nej nej...Med det säger jag PoK...

45 år som gifta....

Tänk om mina föräldrar hade fått leva!Då hade dem idag varit gifta i 45 år!Tänk 45 år...13 april 1968 gifte dem sig.Innan jag och min bror kom till världen!!!!Så otroligt saknade e dem................................................................................Dem 2 sista inläggen har handlat mycket om saknad mycket sentimentalt!Men varför ska man sakna folk som lever och har en egen vilja att bestämma själv hur dem vill ha det och vilka dem vill träffa.Ingen kan bestämma över någon annan.Sen finns där dem som inte har en egen vilja.Men iallafall så ha r jag funderat och funderat och funderat....vill folk inte veta av mig så e det ju deras eget val.Inget jag kan bestämma över!Vill dem ha kontakt så e det upp till dem!Samma sak där inget jag kan bestämma!!!Så nu blickar vi framåt och tänker positivt.Det som närmar sig är ju min EXAMEN och jag tycker själv àtt jag varit så otroligt duktig.Att jag snart har rott det i mål.Fantastiskt...underbart!!!Men vad ska man göra denna dag då???Ska vi fira det ordentligt med en fest eller vad...Klart man vill fira lite.Har ju ändå tagit min examen...och det e nära...17 maj höjer vi hatten!!!! Men nu ska vi ha en mysig lördag med lite firande av Max och imorgon så blir det ett LITET barnkalas!Och han e jätteglad för dem som ska komma.:)))))Med detta säger jag POK