måndag 20 september 2010

Nedräkningen...




Så då e det inte många dagar kvar...Onsdag så ska dem ta av gipset.Hoppas hoppas hoppas....Håll nu tummen så allt ser bra ut...




Mår faktiskt lite bättre nu...




Det blev akut besök för min son i veckan åxå.Bar han i armen så det hände något.Men han mår toppen nu.E som vanligt...Här ser ni honom.Mitt allt..:))Hans storebror e här med..:))


Tänker på Yster...Hon mår ju inte riktigt 100 men vi får se...


Jag skulle bara vilja åka iväg.Saknar Teneriffe...:(


I helgen var vi faktiskt på innebandy cup.Alltid lika roligt...:)Från ja vi var där väl vid 07-17.Felix e jätte duktig förutom att han tar i sönder klubber för lätt...hihi...Fick köra å köpa ny mitt under cupen...Snygg klubba iallafall...
Nu tänkte jag ta det lite lugnt...Sköt om er...

onsdag 15 september 2010

Snyft....

När ska detta ta slut...När ska man må bra igen...E det inte det ena så e det det andra...

Saknar er mor o far.......

Varför ska man skuta upp allt...

Tänk så svårt livet kan vara i bland...

Varför skäller jag på folk jag älskar...

Varför varför varför.....................

onsdag 8 september 2010

2 veckor...:))

4 veckor har gått o 2 återstår...Hoppas hoppas hoppas...Många säger att dem inte tror att att jag kan börja jobba direkt.Men det e ju viljan.Jag har kanske inte den nu men jag måste.Orkar inte gå så här längre.Orkar inte be om hjälp hela tiden.Sover dåligt,har ont överallt.Nä fy fasiken inte mer nu.Jag vill kunna ta hand om min son.Jag älskar honom överallt annat.Han e mitt allt.Jag bara tittar på honom så ler jag.Men jag kan bli ledsen åxå för att jag inte kan göra så mycket med honom som jag verkligen vill....

Så var det då med ens bror som inte bryr sig ett skit.Dem har inte hört av sig under tiden när man varit skadad.Och så kom min födelsedag o tror ni dem hörde av sig då???Bara ett litet mess kanske...Har ingen kontakt med min familj.Men e glad för den familj jag har nu!!!Men saknar ibland.....

Ni tycker kanske jag e så deprimerad hela tiden.Men för tillfället e det så!!!Jag tycker allt e skit.

Men en sak måste jag säga o det e att dem sanna vännerna har verkligen visat sig under denna tiden.E så glad att ni finns.TACK!!!

Sen vill jag bara säga att var rädda om varandra.Livet e för kort.Allt kan hända.

Puss o kram...

torsdag 2 september 2010

Halv tid....

Tänk nu har halva tiden gått...Jag har faktiskt börjat ta mina värktabletter.Blir lite dåsig,inte riktigt koll på läget,deprimerad....
Jag har aldrig varit så deprimerad som jag e nu.Har aldrig mått så här.Vill ha min MAMMA här NUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU....................................Behöver dig!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag visar en sida utåt.Men igentligen vill jag bara gråta....Jag orkar inte....varför varför varför.................Jag vill inte mer.När ska det vända....

Sen vill min bror o dem bli vänner igen men hade dem verkligen brytt sig om mig så hade dem hört av sig nu när jag skadat mig.............Klart jag saknar honom men inte om man ska vara på helspänn hela tiden.Otroligt att syskon inte kan hålla sams.Det e ju bara vi 2 kvar liksom.........

Tack alla som hjälper mig......

lördag 14 augusti 2010

Trodde aldrig detta kunde hända mig...

Tänk så bra man har det....tänk vad man tar för givet....och så plötsligt förändras äns liv för ett tag....
Dagen var en tisdag den 10 augusti.Jag jobbade...Kl ca 11;30...Jag och min arbetskamrat skulle ner i källaren o hämta upp lite saker till vår vårdtagare.Vi tog hissen ner till bv och sen var det då trappor sista biten.Lite dåligt ljus.Och då händer det.Jag missar sista trappsteget o vrider foten när jag ska sätta ner den o ramlar rakt in i väggen...Jag säger bara ajjjjjjjjjjjjjjjj som fannnnnnnnnnnnnnnnnnnnn.Svärfar o gobben får hämta mig...Upp till akuten...Röntgen...Fika...vänta...vänta...vänta...Träffar en underläkare som berättar att ett ben e brutit i foten o att jag ska bli gipsad i 4 veckor...får stödja på foten...går ut o kommer tillbaka igen o säger ups jag ska ju undersöka dig med..hm...Sen hämtar dem mig för gipsning...Gipsad upp till knäet...Grönt gips...Fan fan fan....Sjukskriven i 4 veckor till en början...
Sen kommer då fredagen den 13 och ett brev kommer i lådan o det e från doktorn.Sjukskriven 6 veckor o får absolut inte stödja på foten...Mindre kul..:((((((

Tänk så svårt allt blev helt plötsligt.Kan inte ta hand om min son...Kan inte ta ett glas vatten från bänken till bordet...städa...kan inte hämta sonen på dagis....köra bil...Tänka vad man tar allt för givet...

Tänk så fort allt kan gå...Man vet ju inte från ena dagen till den andra vad som händer...Kanske tur...

Var rädda om varandra....

lördag 24 juli 2010

Hej hopp galopp...

Men hej på er.....

Hoppas allt e bra med er?Här e det bara bra...Men det hade varit bättre om man hade varit ledig..SEMESTER TACK!!!Men så e det väl när man e ny på jobbet.Ska ha några dagar i augusti.Då ska vi till Lalandia.Ska bli riktigt roligt..Längtarrrrrrrrrrrrrrrrrr.....Jag vill bort nuuuuuuuuuuuuuuuuuu....

Vad har mer hänt??Hm...

Jo jag har sagt upp kontakten med.........Lika bra.........Känns skönt...

Saknar mina föräldrar något otroligt mycket....Tomt....Ensamt....Tänker på dem var dag....sekund....minut....timme....
Så mycket jag skulle vilja säga....Prata om....visa min underbara son....Min familj....Berätta om mitt liv....problem....Ja allt......Orättvist............

Annars jobbar jag förfullt.Det e det ända man gör tycker jag.Känns så....

Men ha det bra alla...Vi höres snart igen hoppas jag...Kramilikram...

onsdag 23 juni 2010

Bättre sent än aldrig...

Hoppsan det var ju ett tag sen....

Vad har hänt..hm...
Ja jag jobbar på för fullt.Jobbar även som ledsagare nu....

Max går på dagis...Det går bra förutom när man ska lämna honom...*snyft*...
Sen ska min lilla kille opereras...Han ska sövas...Ge mig en burk nervpiller,tack.Dem skulle kanske söva mig med....
Saknar dig mamma så otroligt mycket...Du missar ditt barnbarn som du såg framemot så mycket..Du skulle blivit en super mormor.Han har varit o tänt ljus till dig iallafall...Där e så mycket jag skulle vilja säga...Vad som händer o försigår...LOVE...

Ja o vad ska man säga om resten...Ger man lillfingret så försvinner hela armen...Och det värsta e att dem säger.."säg inget till Malin"...Vad fan händer????men vänta,jag ska se vad som händer...Sen kommer jag berätta...

Nä om man skulle ta o nanna lite...e så så så trött.....

Natti natti alla...Poss poss...